Tråkigt
Fått tre riktigt tuffa besked nu strax innan jul. Ett av dem innebär att jag inte har någon assistans efter 21.30 på nyårsafton. Ett av de andra innbär att jag kommer att tänka mig mycket noga för innan jag pratar om något mer än vardagliga ting.
Tråkigt att känna sig sviken och tråkigt att misförstånd kan förstöra så mycket. Jag hoppas julen och kommande lov blir bra, jag och pojken är borta på julafton men annars kommer jag vi vara hemma. Men jag är väldigt glad att vi kan vara där. Dock är jag bekymrad över hur andra veckan av julovet kommer bli. Jag har sparat assistans timmar till att täcka upp de stora glappen som blir men de timmarna går inte att spara till sista veckan på lovet. Jag hoppas det går bra, jag får ladda med flera filmer och be om hjälp från människor jag känner. Vid sådana här tillfällen och högtider önskar jag att jag hade någon att luta mig mot, att inte alltid vara den som är stark. Men så som jag önskar att det var så kan jag göra det för mitt barn.Vi gjorde julgodis härom dagen och det var roligt och mysigt. Vi pysslar och donar och pratar om varför vi firar jul. Jag är glad att kunna göra julen som ändå är barnens högtid så bra som möjligt för min son. Jag har inte några stora ekonomiska möjligheter men jag har tid och framförallt kan jag ge kärlek. Jag antar att man får göra det bästa av sina förutsättningar och att vi alla har olika. Jag tänker på och ber för alla barn som lever med föräldrar som dricker alldeles för mycket under julen att de ska få ha en trygg jul och en vettig vuxen att vända sig till.
Kommande dagar har jag väldigt mycket att ta tag i och ordna och det är bara att försöka göra det bästa jag kan även om det är ledsamt, ensamt och tufft emellanåt. Men ofta när det är tufft dyker det upp små guldkorn, ett vänligt ord, en vän som ger av sin tid, ett vykort eller en kram.
annaler
